Oh My Bieber , Kapitel 22

- Vet du vad jag tycker att du ska göra? sa Justin när vi satt på min säng och kollade på film.
- Vadå?
- Jag tycker du ska börja skriva brev till din mamma , ja asså och berätta vad du känner och så , sa han.
- Va? hon kan ju fan inte svara om du tror det ! snäste jag till honom.
- Jag vet men det kan vara bra att få ur sig känslorna , sa Justin och kollade på mig.
- Hm kanske , sa jag. Jag la mig i hans knä och fortsatte kolla på filmen. Han började fingra med mitt hår och redde ut en tova.

Hur mycket är klockan egentligen ? tänkte jag och kollade ut genom fönstret. Det var kolsvart ute , jag tittade på min säng och såg att Justin sov. Jag kanske ska prova det där Justin föreslog , ja asså att skriva brev till mamma.
Hej mamma!

Det är tomt här utan dig... Vad ska jag göra?  Det går inte prata med pappa längre , han ligger bara på sitt rum. Den enda jag har är Justin , mamma jag älskar honom verkligen , han betyder ALLT för mig . Han är liksom hela min värld , jag vet inte vad jag skulle ha gjort om jag förlorade båda er två.
Jag vet inte hur mycket jag har gråtit dom här senaste veckorna. Jag är ledsen för att jag tog dig förgivet mamma. Jag skulle ha uppskattat det du gjorde för mig istället för att beté mig som jag gjorde. Du försökte verkligen göra allt för mig , och dom flesta gångerna tackade jag dig genom att smälla igen dörren i ansiktet på dig. Jag kunde bli så jävla irriterad på dig , till exempel den där gången när jag inte fick gå på Sophie´s fest , eller den där gången du köpte fel tidning till mig. Jag var så fånig, jag blev jättearg och rev sönder tidningen . Jag är så ledsen för alla dom sakerna mamma. När jag kom hem igår tänkte jag att jag skúlle komma in i ett upplyst hus med dig i köket och laga mat , och när jag kom in i köket skulle du pussa mig på pannan och säga ´´Halloj gumman´´  . Men istället kom jag hem till ett mörkt och tyst hus , ingen väntade på mig i köket , pappa ¨ligger på ett instängt rum med nerdragna persienner. Jag lagar min egen mat , om jag äter över huvud taget. Justin ska vara här ett tag , så jag slipper vara ensam. Mamma? jag har knappt sett pappa på två veckor . Dom  enda gångerna jag har sett honom är när han går på toa eller hämtar något att äta...
Tack för bilen mamma , men jag hade hellre velat ha dig. Nu blir jag så här igen , ´´ouppskattande unge´´   , mamma jag uppskattar verkligen bilen jag älskar den , men jag menar bara att om jag kunde hade jag bytt bilen mot dig. 

Jag älskar dig mamma , Denise <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback