- En minut , sa jag förskräckt och fortsatte packa som en galning.

Jag fick sätta mig på väskan för att få igen den.   Sedan rusade jag ner för trappan. Mamma och Mitchel satt i köket och åt lunch , jag gick in i köket för att säga hej då.

- Älskade lilla Miley... , började mamma.

- Mamma , det är bara tre veckor, Sa jag för att slippa höra tjatet om att hon skulle sakna mig sååå mycket.

- Men ni har väl separata hotellrum!? Och du är inte ensam på rummet  med honom , okej?

- Mamma , vi har säkert separata hotellrum så oroa dig inte!

Jag kramade om henne och gick sedan vidare till Mitchel.

- Hej då Mitch , älskar dig. Jag kramade om honom och sedan gick jag mot ytterdörren.

Dom följde med mig men stannade ute på terassen för att vinka av mig. Jag klev in i Justin's Range Rover som     stod parkerad vid vägen. Jag böjde mig fram och gav honom en kyss och sedan vinkade jag till mamma och Mitch som vinkade ivrigt tillbaka.

- Miley , när vi kommer ut bilen står det två vakter en av dom kommer ta tag i dig och börja springa. Du springer bara med!

- Okej , men var är Kenny då?

- Han väntar vid gaten!

Han lutade sig emot mig och kysste mig.

- När jag säger ''nu'' öppnar du dörren och gör som jag har sagt.

Jag nickade, jag hörde fansens skrik utanför bildörren. Som tur hade vi tonade rutor så dom kunde inte se in.

- Nu , sa Justin och jag ryckte till. Jag öppnade bildörren och folk blev som galna. Folk började slita i mina kläder och jag hörde ett ''ritch'' ljud från min jacka. Fan , var det enda jag hann tänka innan någon bokstavligen släpade med mig genom alla skrikande fans. Medans jag halt släpandes och halvt springandes stirrade jag runt omkring mig. Inte nog med att jag hade hundratals fans runt mig , paparazzis hade också sett mig nu så nu hade jag kameror upptryckta i ansiktet också. Jag blev insläpad genom en dörr på flygplatsen , och jag såg hur flera vakter stängde dörren som fansen trycktes emot. Jag kände hur mina ben gav vika , sedan blev det svart.

- Miley?!

Jag öppnade ögonen och såg Kenny framför mig, jag satte mig upp och tittade mig runt.

- Vad hände?
- Du svimmade , sa Kenny lungt.

Han hjälpte mig upp och jag fick stödja mig på honom.

- Var är Justin?

- Han sitter på planet så vi får skynda oss dit.

Innanför incheckiningen av bagaget får ingen vara förutom om man ska flyga så inga fans eller paparazzis följde med oss. Det gick ganska snabbt att komma till gaten.

- Hej och välkommen ombord Miley , sa en flygvärdinna och log mot mig.

Jag log tillbaka medans Kenny ledde mig in i planet.

- Är det inga andra som ska på det här planet? frågade jag chockat.

- Nej det här är ett privat jet, sa Kenny och skrattade till.

- Miley! , jag tittade upp och såg Justin rusa upp mot mig. Han lade sina händer runt mig occh mumlade ''förlåt'' i mitt öra.

- För vadå?

- Jag borde inte ha lämnat dig sådär , det var mitt fel att du blev så överväldigad och svimmade.

Han drog med mig till två fotöljer som var i planet. Jag satte mig ner i den ena och lutade mig mot Justin som också hade satt sig ner.

- Det är inte ditt fel Justin... , jag kände hur ögonlocken blev tyngre och tyngre.

Helt plötsligt blev jag jättetrött och innan jag visste ordet av det sov jag.